Publicerat: 2015-08-14
Isaksson och Svenningsson fick Slottsparken att sjunga.
Gratiskonserter är ju aldrig fel och speciellt inte när man får lyssna till två låtskrivare som är riktigt bra, Patrik Isaksson och Uno Svenningsson stod nämligen båda två på Lilla scenen i Slottsparken tillsammans med bandet Mowgli.
Isaksson och Svenningsson fick Slottsparken att sjunga.
Gratiskonserter är ju aldrig fel och speciellt inte när man får lyssna till två låtskrivare som är riktigt bra, Patrik Isaksson och Uno Svenningsson stod nämligen båda två på Lilla scenen i Slottsparken tillsammans med bandet Mowgli.
En enda lång hitkavalkad.
Uno Svenningsson och Patrik Isaksson har båda hållit på länge med musik och det märktes eftersom de lyckades fylla en dryg timme med bara hits.De här två låtskrivarna matchar varandra väldigt bra på scenen, Patrik Isaksson är impulsiv och lever på kontakten med publiken och den kontakten får han nästan direkt han går ut på scenen och det är inte många artister som lyckas med det, Uno Svenningsson är lite mer lågmäld och låter musiken stå i fokus och han har också en förmåga att få med sig publiken men på ett lite mer lågmält sätt, även musikaliskt står de varandra nära och jag gillade när de körade varandra samtidigt var det skönt att de inte spelade varandras låtar utan de höll sig till sina egna för det är ju trots allt deras egna versioner som man vill höra.
Nostalgi när den är som bäst.
De här två kompletterar varandra på ett bra sätt och de passar även bra ihop musikaliskt, båda två håller sig till pop och även om det skiljer några år i ålder så passar deras musik väldigt bra ihop och att få en dryg timme med nostalgi är inte fel och om jag ska tolka publiken så höll den med för allsången var stark under flera av låtarna och det var många händer uppe i luften.Hade det här varit en spelning på något av alla Örebros spelställen så hade jag förväntat mig en mer blandad låtlista men den här spelningen som var gratis ute i Slottsparken under Örebros firande var det helt rätt att de satsade på sina största hits för det är trots allt dem som publiken vill höra och med två artister som har så pass många hits så kan de fylla ut tiden utan problem och utan att publiken tappar intresset, en timme är inte så lång tid när det är två artister.
En kväll med allsång.
En fördel med att spelningen var på den lilla scenen i Slottsparken var att publiken kom nära och allsången var mäktig i flera av låtarna.Vi fick höra bland annat Under ytan, I en annan del av världen och Tro på varann och allsång blev det under alla låtarna, jag uppskattade att Uno Svenningsson inte bara spelade låtar från sin solo karriär utan även tog med Fredas största hits.
Patrik Isaksson spelade bland annat 1985, Mitt Stockholm och Faller du så faller jag och där var det också allsång så att Slottsparken gungade i takt till musiken, så det var en riktigt bra konsert synd att den var så pass kort bara, jag hade gärna hört mer.
Kommentarer: