×
Logotyp Knytpunkt

I Kalendern:




De senaste 5 videona.

Örebros första pumptrackbana invigd.


Vivallakullen invigd efter en stor upprustning.


Jonas Sjöstedt och Malin Björk på Örebrobesök.


Jan Björklund besökte valstugan på Stortorget.


Du hitter fler videos under menyn Video.


  Publicerat: 2014-03-28  

Lider Sverige av religiös beröringsskräck?

Lider Sverige av religiös beröringsskräck?

På onsdagskvällen var det ett panelsamtal om religiös beröringsskräck och arrangör var Kristdemokraterna och inledningen hölls av Stefan Attefall som också är den som har tagit initiativet till panelsamtalet och han har hållit liknande möten på andra ställen i landet och fler är inplanerade.

På onsdagskvällen var det ett panelsamtal om religiös beröringsskräck och arrangör var Kristdemokraterna och inledningen hölls av Stefan Attefall som också är den som har tagit initiativet till panelsamtalet och han har hållit liknande möten på andra ställen i landet och fler är inplanerade.

Samfundsministern Stefan Attefall.

Stefan Attefall är förutom bostadsminister också Samfundsminister med ansvar för statens relation till de olika trossamfund som finns i landet och kvällen startades med ett kort anförande av Stefan Attefall där han berättade lite hur han arbetar med trossamfunden och vad han vill se för förändringar i sättet som trossamfunden arbetar.
Deltagare i panelen var Moni Höglund, Präst Olaus Petrikyrkan, Hazim Gurda, Imam Bosniska - Islamiska församlingen, Lars Ströman, Ledarskribent Nerikes Allehanda, Agneta Blom, Humanisterna, Håkan Arenius Immanuelskyrkan och Ingalill Bergensten som samtalsledare.

Nej till om Sverige lider av religiös beröringsskräck.

Samtalet startades med 10 ja eller nej frågor och den sista frågan var just titeln på kvällen Lider Sverige av religiös beröringsskräck?
Agneta Blom svarade nej och motiverade det med att de flesta människor har inget emot att diskutera religion och hon sa att ho inte tror att människor är rädda för religion men hon kan uppleva att människor som vuxit upp i självklara religiösa miljöer kan bli väldigt oroliga när deras livssyn ifrågasätts.
Håkan Arenius svarade också nej på frågan och han sa att det känns som att troende har blivit som prinsessan på ärten och att de är väldigt lättkränkta och då är det lätt att ta till kristifobi eller vad man vill kalla det, men frågan är om vi inte borde se det från andra hållet och sedan finns det ignorans och okunskap men det är en annan femma.

Ja till om Sverige lider av religiös beröringsskräck.

Lars Ströman svarade ja på frågan och han motiverade sitt svar med att berätta om den pressträff som var när Fredrik Reinfeldt (M) presenterade Elisabet Svantesson (M) blev utsedd till arbetsmarknadsminister så sänkte statsministern rösten och sa att hon är kristen, ungefär som att det var ett skattebrott eller svart städhjälp eller liknande, det är en typ av religiös beröringsskräck.
Hazim Gurda svarade ja och han motiverade sitt svar med att berätta att människor reagerar på ett visst sätt när han berättar att han är muslim och när han har barn på studiebesök så brukar han fråga vad de har haft för föreställning om en Imam innan de kom på besök och svaret är ofta en man med turban och stort skägg vilket inte stämmer in på hur Hazim Gurda ser ut, de kan också skoja om att han har sprängmedel under sin kappa och de är rädda, men när han tar på sig sina ämbetskläder försvinner rädslan och de blir nyfikna istället och den första reaktionen beror på okunskap.
Moni Höglund svarade också ja och hon gjorde det för att hon tror att vi är ovana att prata om den här frågan och att det finns en bild av hur kristna ska vara och den reaktionen beror ofta på rädsla.

Behöver samfunden synas mer i samhället.

Håkan Arenius svar på den frågan var att samfunden måste synas av egen kraft och han vände sig emot den bild som Stefan Attefall gav att staten hjälper samfunden mycket med bidrag av olika slag eftersom bidrag kanske kväver samfunden med bidrag så att bidragen blir viktigare än medlemmarna, det finns jämt en risk med bidrag.
Håkan Arenius ville diskutera formerna för samverkan mellan stat och samfund och inte storleken på bidragen.
- Vi samlas runt köttgrytorna och frågar vad det kan finns för pengar och det har blivit fel frågeställning för oss, frikyrkan, kyrkan, samfunden måste leva av sin grund övertygelse, Staten kommer ju ibland och säger att Frälsningsarmen får inte driva hem för hemlösa eftersom ni talar om Jesus, eller den typen och det är ungefär som att säga till en ishockeyförening att ni får hur mycket pengar ni vill bara ni inte spelar ishockey, alltså allt det goda som kommer ur frikyrkorna kommer ur övertygelsen om tron på Jesus eller tro på gud och dra ett streck över den så är vi borta och där finns en risk som vi i kyrkorna och samfunden borde ta till oss, sa Håkan Arenius.

Jämför samfund med politiska partier.

Lars Ströman jämförde utvecklingen av de politiska partierna med trossamfunden, de politiska partierna skulle inte kunna existera idag utan bidrag från staten och det har gjort att de idag nästan är oberoende av sina medlemmar och den utvecklingen är något som de religiösa samfunden ska akta sig för.
- Ett helt sjukt exempel var när, jag tror att det var socialstyrelsen, en stor statlig myndighet som började kalla organisationslivet som fick bidrag till något slags utvecklingssamtal där de fick veta hur de skötte sig eller inte och då har de tappat det här med ideburna organisationer det är ungefär som om staten skulle kalla Vänsterpartiet till utvecklingssamtal och säga att ni borde bli mer liberala och säga mer ja till privat omsorg, man får inte hamna i den situationen, sa Lars Ströman.

Stefan Attefall såg inte samma risker med bidragen till trossamfund.

Stefan Attefall höll med Lars Ströman att bidragen till de politiska partierna har skapat en utveckling av att det är viktigare att skicka en partisekreterare på förhandling med andra partier om att höja statsbidraget än att värva mer pengar från medlemmarna, men Stefan Attefall sa att han inte tycker att samfunden ens är i närheten av den utvecklingen med tanke på att deras bidrag inte ligger så högt utan Stefan Attefall ser mer de bidragen som ett stöd och en uppmuntran för samfund med svag ekonomi.
Ta till exempel ortodoxa kyrkor eller muslimska församlingar som har oerhört svårt att få vettiga lokaler att samlas i de har ofta en mindre utvecklad organisation och behöver en typ av centrala apparater, då är pengarna oerhört viktiga, sa Stefan Attefall.

Nöjda deltagare.

Efter panelsamtalet så passade vi på att prata med ett par av de medverkande och båda två var nöjda med kvällen.
Agneta Blom från Humanisterna vill se fler sådana här kvällar det det ges en chans att prata om livsåskådningsfrågor och gärna kvällar med olika teman för att ge en chans att prata om olika förhållningssätt till livsåskådning.
När jag undrar om Agneta Blom hade förslag på teman så kom det rätt snabbt att skolavslutningar i kyrkan kan vara en ide även om just det ämnet kanske är lite infekterat, andra förslag var synsätt på olika människor eller synsättet på livet, antalet ämnen är egentligen oändligt.
Hazim Gurda var också nöjd med kvällen och han berättade efter panelsamtalet att han gillar den här typen av samtal och brukar ställa upp på dem och han är beredd att fortsätta den här typen av samtal eftersom han tror att det är bra för vår framtid.

Samstämmig panel.

Agneta Blom höll med om att panelen var samstämmig i mycket men sen finns det vissa frågor där de skiljer sig åt, men Agneta Blom sa också att de frågor där de skiljer sig åt skulle nog skillnaderna kunna överbryggas just genom möten och diskussioner.
Vissa trosfrågor går naturligtvis inte att enas om eftersom de skiljer sig i hur de ser på saker som om det finns en gud eller inte.
Hazim Gurda, Imam, berättade att han inte upplevt att Svenskar är dåliga på att diskutera tro, han sa att han tror att en anledning till att han inte märkt av det är att han hade tur när han kom till Sverige från Bosnien 1994 och hade bra lärare i SFI, han fick också kontakt med Björn Svärd, präst i Svenska Kyrkan och de diskuterade trosfrågor.

Fler möten.

Hazim Gurda vill se fler möten, han har märkt att Svenskar verkar ha svårt att ställa frågor och den rädslan skulle gå över om vi träffades oftare i sådana här sammanhang.
Bosniska - Islamiska församlingen håller just nu på att bygga ett Bosniskt hus där kommer det finnas en lokal för religiösa behov men den lokalen kommer också användas till andra saker och Hazim Gurda sa att det bland annat också kommer att finnas en bra restaurang allt för att underlätta möten och huset kommer att vara öppet för alla, de planerar att bygga en liten idrottshall också.

Ett trevligt samtal.

Vi fick en intervju med Stefan Attefall efter panelsamtalet och han sa då att han tyckte att det varit ett trevligt samtal och en trevlig stämning under kvällen, det här var inte första panelsamtalet om Sverige lider av religiös beröringsskräck utan Örebro var femte stället och det finns fler kvällar bokade.
Iden till kvällarna kom genom diskussioner och intresset är stort för den här typen av samtal, det väcker engagemang när Stefan Attefall varit ute och talat om de här ämnena tidigare, intresset finns och det kommer människor.

Religionens roll belyses inte i samhället.

Stefan Attefall sa också att religionens roll i samhället belyses inte och han jämför med sportens roll i media eller politiken under ett valår, tidningarna skriver om allt som händer och i vilken form idrottare eller politiker befinner sig i men när det gäller religion så är det rätt tyst, om det skrivs något så är det skandaler eller något extremt som har hänt.
- Vanliga människor får en väldigt skev bild av vad religion är och vardagsreligiositet och vilken roll som trossamfund spelar och jag tror att många känner ett behov av att lyfta fram vad det är för slags vardag, sa Stefan Attefall.

Mer marknadsföring.

Stefan Attefall vill att trossamfunden ska bli bättre på att marknadsföra sig själva och då visa upp vad de faktiskt gör i sina verksamheter.
Många trossamfund har många olika aktiviteter och Stefan Attefall sa att de måste tala om vad de gör och inte tro att människor vet om vad de gör utan att de säger något.
Det finns många intresseföreningar som är duktiga på att visa upp sina verksamheter och Stefan Attefall sa att där har nog trossamfunden en del att lära sig, till exempel RFSL och Rädda barnen är duktiga på att marknadsföra sig och där kan säkert trossamfunden lära sig en hel del, sen varierar det naturligtvis över landet hur duktiga föreningar är.
- Man är dålig på att också marknadsföra och kanske också förpacka så att det blir journalistiskt intressant det man håller på med, så där har nog trossamfunden en del att lära, sa Stefan Attefall.


Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar