×
Logotyp Knytpunkt

I Kalendern:




De senaste 5 videona.

En liberal visionsbudget.


Moderaternas budget inför 2020.


Konsert i Betelkyrkan för världens barn.


Örebros första pumptrackbana invigd.


Du hitter fler videos under menyn Video.


  Publicerat: 2014-03-10  

Blandat på Systerskap.

Den 7 och 8 mars var det Systerskapsfestival på Kulturhuset i Örebro och huset fylldes då av aktiviteter och en mängd olika föreläsningar.
Två dagar med ett genomgående tema och det är naturligtvis feminism och jämställdhet och den som inte ville lyssna på föreläsningar kunde titta på teater, lyssna på musik och prova på att dansa eller spela trummor, det var ett stort utbud detta sjätte år av Systerskapsfestival.

Panelsamtal om Samtyckeslagen.

Miljöpartiet i Örebro arrangerade under fredagen en paneldebatt om samtyckeslagen och intresset var stort så det blev snabbt väldigt trångt i Thorssonrummet på Kulturhuset.
Paneldeltagare var Gunvor G Ericson Miljöpartiet, Madeleine Leijonhufvud jurist, Emmie Särnstedt tjejjouren och Sofi Folkesson FATTA, moderator var Maria Hagberg från Länsstyrelsen Örebro.
Alla paneldeltagare fick en tio minuter lång inledning att presentera sig själva och Gunvor G Ericson var först ut att presentera sig, Gunvor är riksdagsledamot för Miljöpartiet och också deras jämställdhets talesperson, hon gav också den kortaste personbeskrivningen som jag har hört för hon sa nämligen att hon har fem katter och bor i skogen.

Alla paneldeltagare vill se en samtyckeslag.

Alla paneldeltagare var för en samtyckeslag och det gjorde att det blev inte så mycket diskussion men de hade ändå lite olika utgångspunkter, det jag tyckte var mer intressant var Madeleine Leijonhufvud som inte vill se skärpta straff för våldtäkt utan en mer differentierad straffskala för att kunna täcka in fler situationer än vad de kan idag i domstolarna.
Det var mycket prat om hur andra länder har gjort sin lagstiftning och en sak som alla verkade vara överens om var att Sverige skulle behöva inför oaktsamhet och hänsynslöshet i lagtexterna, våldtäkt innehåller inte jämt våld och den nya skrivningen med särskilt utsatt tillstånd har inte gett någon märkbar skillnad i den typen av mål som har gått till domstol.

Det saknades en djävulens advokat.

Ett panelsamtal är ett bra sätt att framföra flera olika synpunkter även om alla deltagare har samma inställning till frågan, här kom det fram många bra åsikter och förslag men det kändes lite mer som föreläsning om varför vi behöver en samtyckeslag i Sverige och alla fyra deltagare skulle mycket väl ha kunnat hålla föreläsningar i stället för panelsamtal.
Jag saknade däremot de kritiska frågorna och andra infallsvinklar än de som är för en samtyckeslag har, vart var de kritiska rösterna och var var de manliga rösterna, fyra kvinnor, fem med samtalsledaren sitter och samtalar men alla tycker ungefär likadant och det blir lite för ensidigt för min del, jag passade på att fråga en av arrangörerna om saken efter panelsamtalet och hon svarade att hon funderat på att ha en debatt med motståndare till en samtyckeslag, men nu var det att föra ut Miljöpartiets politik och då kändes ett samtal som en bättre väg att gå.

Reklam och kön.

Rättighetscenter och Fotograficentrum hade invigning på en fotoutställning med namnet Reklam och Kön och den handlar om precis det som titeln säger, hur har reklamen utvecklats sedan 1970-talet och fram till nu.
Helen Bergman och Bitte Alling Ode är de som har satt ihop utställningen som finns i Thorsonrummet på Kulturhuset.
Under invigningen så talade både Bitte Alling Oden och Helen Bergman lite kort innan de visade ett bildspel med gamla och nya bilder.

Bild är bortglömt i skolan.

Bitte Alling Ode inledde och hon berättade att när hon gick i skolan efter andra världskriget så blåste det nya vindar inom bildämnet och elever skulle måla fritt och det skulle göra att världen aldrig mer skulle gå på en person som Hitler igen vilket skulle innebära inga fler krig i världen, så blev det ju naturligtvis inte heller.
När Bitte utbildade sig till teknislärare på konstfack under 1070-talet så fick hon möjlighet att lära sig foto och film och inte bara måleritekniker, i den vevan kom också den första utvärderingen av reklamens påverkan in i lärarutbildningen.
Idag så har bildämnet i skolan förlamats av politiska beslut och det har hållit på länge sa Bitte Alling Ode och kvar finns bara rester av det som är viktigt med bild, att bild är ett språk som påverkar oss på olika sätt.
- Vi här i Örebro skapade till och med egna undervisningsprogram som gick på tv, det var väldigt fritt fram så, sa Bitte Alling Ode.

Motorsågsmasakern ett starkt minne.

Bitte Alling Ode berättade också att ett starkt minne från 1970-talet och Örebro för henne var premiären på filmen Motorsågsmasakern som det blev ett väldigt liv om och det gick bussar från Örebro upp till Stockholm med kvinnor som sedan demonstrerade utanför riksdagshuset där de ropade, stoppa videon, videon är våld och Bitte Alling Ode sa att det var ju också fel, det är ju fel att anklaga tekniken för någonting som har med innehåll att göra.

1970-talsbilderna känns äckligare.

Vi fick en intervju med Helen Bergman efter invigningen och hon berättade då att utställningen var ett samarbete mellan henne och Bitte Alling Ode och när jag frågade vad hon fick för känsla för de äldre reklambilderna så kom svaret snabbt att 70-tals bilderna känns äckligare på ett sätt och Helen Bergman sa att hon tycker att nutidens bilder är mer subtila men det finns fortfarande olika uttryck för hur könen får gestaltas.
Utvecklingen inom reklamen har gått aningens lite framåt om Helen jämför med de värsta bilderna från de äldre bilderna, men det behöver bli mycket bättre.
Helen Bergman vill se att Sverige skaffar en lagstiftning mot sexistisk reklam precis som de flesta andra länder har , idag så går det att anmäla reklam men det händer inte så mycket om reklam fälls, på sin höjd blir det lite negativ publicitet och utan en lag så sa Helen att hon tror att det blir svårt att få till någon riktig förändring.

Härskartekniker upptäckta i Norge.

UN Women Örebro hade en föreläsning om härskartekniker och hur man känner igen dem och att det faktiskt ät vanligt i många olika sammanhang i samhället.
Ingrid Pincus ordförande i UN Women Örebro inledde med att ha en kort föreläsning om de fem vanligaste härskarteknikerna och lite om historien runt härskartekniker.
Historien börjar i Norge där den startar redan 1945 då Ingald Nissen myntade uttrycket härskartekniker, hennes arbeta fortsattes sedan av den norska politikern och socialpsykologen Berit Ås.

Härskartekniker upptäcktes inom politiken.

Berit Ås upptäckte härskarteknikerna när hon blev politiskt aktiv under 1970-talet, då märkte Berit Ås att hennes förslag och åsikter inte uppmärksammades på möten och det hon gjorde då var att ställa sig upp för att se vad som hände i rummet och det som hände när hon talade var att speciellt ordföranden började leta i sin väska, vilket gjorde att fokus försvann från den som talade.
Berit Ås identifierade fem härskartekniker och de är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam.
Ingrid Pincus sa i sin föreläsning att det är viktigt att känna igen härskartekniker så att man kan bemöta dem.

Exempel på härskartekniker från politikens värld.

Efter Ingrid Pincus föreläsning fick två kvinnor berätta om sina erfarenheter av härskartekniker och först ut var Malin Tinjan Vänsterpartiet.
Malin Tinjan tog exempel från tiden hon var student och engagerade sig politiskt på universitetet. Malin Tinjan berättade att hon jämt har varit intresserad av jämställdhetsfrågan och det var en av orsakerna att hon blev Vänsterpartist efter sina universitetsstudier.
Som student startade Malin tidigt med politiska uppdrag och hon har suttit i både hårstyrelsen och kårfullmäktige, historien hon återberättade var att hon la en motion om att förändra tilltalet från talman till talperson och justeringsman till justerare, en lite lagom förändring sa Malin att hon tyckte att det var i början av sin politiska karriär.
Det fullmäktige möte där de två motionerna diskuterades blev längre än förväntat och Malin Tinjan sa att hon tror att debatten tog tre timmar och det var väldigt mycket förlöjligande i debatten.
Huvudargumentet för att inte byta titel var att i riksdagen heter det talman eller att det kändes konstigt och det var ovant att säga talperson.
En vän till Malin Tinjan tog till en motstrategi och det var att gå upp i talarstolen och säga talperson i de tre minuter hon hade på sig, hon avslutade med att nu känns det inte lika ovant längre, var och tack vare den taktiken så gick förslaget igenom.

Härskartekniker från universitetet.

Anna Anna Jónasdóttir professor i genusvetenskap, gav också några exempel från universitetens värld men hon inledde sitt anförande med att säga att hon haft tur och varit skonad från att träffa på härskartekniker, men inte helt, några gånger har hon ändå råkat ut för det under sin tid som forskare i genusvetenskap.
Anna Jónasdóttir berättade att en variant hon hört många gånger och i många versioner var att hon inte behövde forska på svenska förhållanden utan hon skulle göra större nytta i att forska om andra länders jämställdhet mellan könen där kvinnor har det mycket sämre än vad de har det i Sverige.
- Män tar sig friheten och det behöver inte vara gamla pensionerade stofiler, det var lika många gånger rätt så unga på den tiden vänsterorienterade kollegor som försökte påföra oss skuld och skam, vi ska inte studera förhållandena i Sverige, här har vi det rätt så bra, ni borde titta på hur kvinnor har det i andra länder där allting är så mycket sämre, sa Anna Jónasdóttir .

Utmärkt kvinna.

UN Women Örebro har under fyra år delat ut utmärkelsen Utmärkt kvinna och utmärkelsen går till en kvinna som arbetar för kvinnors rättigheter eller mänskliga rättigheter berättade Ingrid Pincus.
Vanligtvis är det en kvinna som arbetar utan att få något erkännande eller någon uppmärksamhet för sitt arbete men den som fick utmärkelsen i år hade blivit nominerad av väldigt många olika personer så hon är uppmärksammad berättade Ingrid Pincus också.
Vinnare var Khadouj Elabrichi från föreningen Solidaritet.
Khadouj Elabrichi har startat föreningen Solidaritet för att hjälpa kvinnor dels med svenska språket och övrig allmän information som de kan behöva ha som om försäkringskassan.

En glad vinnare av utmärkelsen.

Vi fick en kort intervju med Khadouj Elabrichi efter att hon fått motta sitt diplom och blommor och hon berättade då att hon fick ett telefonsamtal klockan nio samma morgon där de talade om att hon blivit utsedd till årets utmärkta kvinna och hon kände att det var en stor ära.
Khadouj Elabrichi sa att hon vill lära ut svenska till invandrare för att språket är en nyckel och många har fina ideer men på grund av brister i svenska kan de inte prata och förverkliga några ideer.
I stället så sitter de hemma och det är något som Khadouj vill förändra, svenskan är nyckeln till samhället och därför vill hon att alla ska kunna prata svenska och att de ska förstå det svenska samhället, vilka värdegrunder vi har och vad demokrati betyder bland annat men det finns mycket de behöver veta om Sverige och samhället.

SFI behöver anpassas till kvinnors situation.

Khadouj Elabrichi skulle vilja se en förändring av SFI, många kvinnor som kommer har många problem och även om de sitter med på lektionerna så lär de sig inte mycket eftersom tankarna är på andra ställen.
Khadouj vill se lärare som kommunicerar på ett annat sätt när de lär ut svenska till nyanlända, inte bara alfabetet och grammatik utan det måste vara en dialog och att de får lära sig mer än bara språket.
- De är närvarande, men mentalt är de frånvarande och de har inte fokus eller koncentration och jag tror att de behöver en känsla inte bara svenska språket. Jag hoppas att en lärare eller pedagog ska förstå dem och kan kommunicera med dem så att det blir en dialog och att de får ett bra bemötande från alla lärare.


Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar