Publicerat: 2013-08-07
Sommar Deluxe i Brunsparken.
Nikija Event arrangerade första helgen i augusti en riktig festhelg ute i Brunnsparken, det var en blandad spellista men de hade satsat brett för att locka olika publiker till parken. Sommar Deluxe i Brunsparken.
Som vanligt var det välarrangerat men Nikija har fått in vanan att arrangera lite större saker och de brukar vara duktiga med detaljerna inne på sina områden.
I år så hade de hägnat in området vid scenen så att det blev en lagom stor yta att vara på och med ett genomtänkt program så fungerar det bra, enda klagomålet jag har är att det var lite för långa pauser mellan musiken på fredagen, men lördagen kändes mycket bättre.
Nikija Event arrangerade första helgen i augusti en riktig festhelg ute i Brunnsparken, det var en blandad spellista men de hade satsat brett för att locka olika publiker till parken.
Som vanligt var det välarrangerat men Nikija har fått in vanan att arrangera lite större saker och de brukar vara duktiga med detaljerna inne på sina områden.
I år så hade de hägnat in området vid scenen så att det blev en lagom stor yta att vara på och med ett genomtänkt program så fungerar det bra, enda klagomålet jag har är att det var lite för långa pauser mellan musiken på fredagen, men lördagen kändes mycket bättre.
En ovanlig inledning.
Olle Ljungström kändes som ett ovanligt val som öppningsartist på en festivalhelg, men det fugerade riktigt bra.Olle Ljungström är inte direkt en optimistisk textskrivare utan mycket är mörkt, men skrivet med en glimt i ögat och en hel konsert blir faktiskt inte bara mörker och depression, Olle Ljungström låter musiken tala och mellansnack är nästan icke existerande, men det gör inget utan det fungerar bra precis som det är med musiken i framsätet.
Många bra låtar.
Olle Ljungström har hållit på länge med musik och trots hans hårda liv med drog och alkoholmissbruk så klarar han av att underhålla en publik hans texter är personliga och de kräver att man faktiskt lyssnar för att förstå dem, det här är ingen sångare och låtskrivare som är enkel, men det är bra att han finns och tillför en lite annan dimension till en festival.Vi fick höra många bra låtar den här eftermiddagen så som Norrländska präriens Gudinna och Spela Vanlig och Olle Ljungström blandade friskt material från alla sina skivor, den låt som blev bäst mottagen av publiken var Jag och min far.
Amanda Jenssen med Voodojazz.
Amanda Jenssens senaste skiva heter Hymns For the Haunted och hennes scen för mina tankar till 1800-talets ockulta kretsar, det som fattas är bara ett matrealiserande spöke på scenen.Scenen är mörk och det är trångt för förutom Amanda finns det många musiker också som alla för mina tankar till 1800-talet de med både i klädsel och frisyrer, men det är en perfekt inramning för Amandas nya låtar.
Amanda Jenssen har en stark scenpersonlighet och med sina ljusa färger blir hon en bra kontrast till den mörka scenen, musikaliskt blir det lite blandat det är inte bara låtar från hennes tredje skiva utan hon blandar från alla tre skivor.
Moneybrother lockade publiken.
Det var inte någon trängsel att tala om under första degen på Sommar Deluxe i Brunnsparken men när det var dags för Moneybrother att börja spela så blev det trängre i alla fall.Moneybrother är festmusik och han fick igång publiken utan att behöva arbeta för det.
Mellansnacket känns däremot lite för inrepeterat, samspelet mellan Moneybrother och trombonisten Viktor Brobacke gör att spelningen lyfter, de ser ut att ha riktigt kul och deras duett är riktigt bra.
Flitig artist.
Moneybrother är en flitig artist och han är ofta på turneer runt om i världen så det var riktigt roligt att få höra honom live i Brunnsparken och sedan att han startade sin solokarriär med ett kontrakt med Burning Heart gör ju att han faktiskt har Örebroanknytning i alla fall lite grand.Moneybrother pratade bland annat om tiden med Burning Heart Records och att de signade artister inga andra bolag ville ha.
Avslutning med önskelåtar.
Rolle och Partajbandet var sista akt under båda dagarna och även om de inte höll till på stora scenen så lockade de en del av publiken till öltältet efter Moneybrother och att starta med Bob Marleys Can you be loved sa en del om hur resten av kvällen skulle bli.Rolle Rosengren sjunger covers och han har rutin så att det räcker till och blir över. Det första som hände när han sjungit klart första låten var att det önskades Imperiets Var är vargen och sedan fortsatte önskningarna att komma, fast Rolle slänger in några självvalda låtar ibland också.
Glad pop som inledning på dag två.
Happy Hippo Family inledde dag två på Sommar Deluxe och det blev en glad inledning eftersom deras musik är pop av det gladare slaget.Happy Hippo Family är ett Örebroband som börjar göra sig ett namn och deras musik passar kanske bäst på sommarkvällen vid grillen med goda vänner.
Trots att publiken inte hade kommit till Brunnsparken i stora skaror än så var det trots det en hel del som stod framme vid scenen när Happy Hippo Family började spela.
Full fart.
Happy Hippo Family verkade inte bry sig om att det inte var någon jättestor publik utan de körde som om det varit helt fullt vid scenen och sångaren sa bland annat att det kändes ju nästan som en festivalspelning och med en så entusiastiske publik kan jag först honom.Martin Qvarfordt studsade runt på scenen och han har lätt för att få kontakt med publiken, rösten var däremot inte på topp den här dagen men han klarade av de flesta låtarna ändå och han förklarade också att han hade ont i halsen så vi hoppas att han snart blir av med det.
Jeremias Session Band.
Jeremias Session Band var de som hade klart minst publik framför scenen, de flesta i publiken satt kvar i tältet under deras spelning men de lyssnade trots det och det märktes när de försökte ha allsång.Jeremias Session Band spelar bara musik baserad på Jeremias i Tröstlösas texter och även om de skrivit musiken till texterna själva så är det ibland svårt att tänka sig att vissa texter är drygt 100 år gamla.
Mainliners imponerade.
Mainliners var ett band som imponerade under Sommar Deluxe, det här bandet spelar rock med attityd och bra melodier.Sångaren tar stor plats och fast de var på tältscenen och inte hade så stor plats på sig så klarade de av det bra.
Det är riktigt underhållande att se ett band som verkligen gillar att spela och som får kontakt med publiken, det är i och för sig enklare från en mindre och lägre scen men det här bandet hade säkert klarat av det även från stora scenen, men det är kanske inte så konstigt eftersom de nu har släppt sin tredje skiva och har turnerat både i Europa och USA.
Stiftelsen.
När Stiftelsen skulle upp på scenen så ösregnade det fortfarande men publik är påhittig så det var många påhittiga regnskydd som sågs i publikhavet, för stiftelsen lockar sin publik och trots regnet blev det faktiskt rätt fullt i inhägnaden framför scenen.Stiftelsen med sina blandade texter på svenska vet hur man får en publik att trivas och det är helt förståeligt att de spelade lite senare på kvällen.
När Stiftelsen står på scenen så blir det allsång till deras låtar och jag gillar låtskrivare som kan skriva om i stort sett allt och det verkar stiftelsen kunna, vilket gör att de är riktigt bra live.
Kommentarer: