×
Logotyp Knytpunkt

I Kalendern:




De senaste 5 videona.

En liberal visionsbudget.


Moderaternas budget inför 2020.


Konsert i Betelkyrkan för världens barn.


Örebros första pumptrackbana invigd.


Du hitter fler videos under menyn Video.


  Publicerat: 2011-10-05  

En budget för eko-omställning av Örebro.

Johan Ehrenberg var på måndagen inbjuden att tala på Tankarnas Trädgård som den här kvällen hölls i Kulturhuset bara ett stenkast från ETC:s redaktion.
Johan Ehrenberg är skaparen av tidningen ETC och han lockade rätt många till Thorssonrummet på Kulturhuset när han skulle tala om En budget för ekoomställning av Örebro.

Ett högintressant ämne.

Energiteknik och hur energi ska kunna framställas är ett högintressant ämne, åtminstone för min del.
När vi fick se att Johan Ehrenberg skulle komma till Örebro för att hålla ett föredrag om En budget för ekoomställning av Örebro kände vi att det här var vi bara tvungna att komma och lyssna på.

Initialdelen av artikeln kommer därför att handla om föredraget och här kan jag erkänna direkt att Johan Ehrenberg och jag ser ganska olika på energifrågor, Johan Ehrenberg ser frågan på ett relativt lokalt producerande av energi där jag personligen anser att den måste ses ur ett större globalt socioekonomiskt perspektiv, energi är inte bara att skapa och tillvara ta kraften, produktionen kan också vara ett verkansfyllt globalekonomiskt påtryckningsmedel för demokrati.

Visst kan vi rädda Örebro, vem skulle annars göra det.

Johan Ehrenberg är säker på att Örebro skulle kunna ställa om till att bli en grönare stad rätt enkelt. Det kräver visserligen stora investeringar, men Örebro just nu är en av de städer som syns från yttre rymden tack vare det ljus vi har på nätterna. För att ställa om Örebro och då är det enbart hushållen inte industrin så skulle det krävas ca 50 vindkraftverk, enligt Johan Ehrenberg.

Är BNP ett bra sätt att mäta ett lands framgång och ekonomiska hälsa?

Johan Ehrenberg är kritisk till att ända sättet vi mäter länders framgång med. BNP talar ju inte om vad pengarna används till. När det gäller Örebro så har BNP per person ökat med 100 000 kronor per person på tio år, nu så fungerar ju inte riktigt BNP på så sätt men Johan har ändå gjort en sådan uträkning själv. Det här betyder inte att alla har fått det bättre och att det har satsats på bra saker. Kraften per person har ökat med 10 000 kronor/person och år. Andelen BNP som har satsats på olika saker visar att alla satsningar minskat i stället för att ökat. Om vi behållit skatter och utgifter på samma nivå som de var för tio år sedan så skulle varje Örebroare ha satsat 5000 kronor mer. Det blir mycket pengar om man nu vill göra en omställning. Örebro investerar nästan minst av alla medelstora kommuner.

Tre viktiga ord i en omställning.

Storskaligt, småskaligt och gemensamt. De tre orden sa Johan Ehrenberg är viktiga vid en omställning. Storskaligt för att det är bättre och billigare att bygga saker storskaligt. Småskaligt för att alla ska kunna känna att de kan vara med och gemensamt för att finansiera omställningen. Omställning till ett grönare samhälle kommer inte att hända av sig själv och vi kan inte sätta oss ner och vänta på att någon annan ska göra det åt oss. De stora beslutsfattarna som finns i världen kommer inte frivilligt ordna det här utan de kommer bara göra något ordentligt om de blir tvingade.

Vindkraft på oväntade ställen.

Johan Ehrenberg har inga synpunkter på var vindkraftverken ska byggas men han har tänkt på att när han åker tåg så finns det mycket öppna ytor som skulle kunna användas till vindkraft. Marken kan oftast inte användas till något annat eftersom järnvägen går där, samma sak är det med alla vanliga vägar vi har i landet, varför inte sätta upp vindkraftverk utmed dem. Vindkraftverk är inte tysta men vid våra motorvägar bullrar det redan så mycket att det inte skulle göra någon skillnad enligt Johan. Om vi använder den infrastruktur som redan finns kan vi bygga ut vindkraften snabbt och utan att det blir jättedyrt. Johan Ehrenberg har som exempel att om alla bönder fick vindkraft på sina gårdar så skulle det vara intjänat på 3 år. Anledningen till att det skulle gå så fort är att bönderna redan har el i sina ladugårdar och därför behövs det inte stora och dyra grävjobb.
- Det är svårare att bygga riktigt stora vindkraftverk och det tar lite längre tid därför att då måste man dra dit ganska rejäla kablar också. Gör man många små vindkraftverk så går det fortare eftersom vi redan gjort det här kablandet.

Intresserade och insatta åhörare.

De åhörare som kom för att höra Johan Ehrenberg var insatta i miljöarbete och de kom med många frågor så det här blev inte så mycket en föreläsning som det blev samtal. Ämnena var varierande och intressanta, nu hade Johan Ehrenberg inte tittat på alla aspekter i en klimatomställning av Örebro utan en hel del handlade om hela Sverige. Hushållen var det som var fokus den här kvällen och företagens elberoende var inte uppe och diskuterades. Omställningen av landet är en stor fråga men så har vi det problemet att många vill inte ändra sin livsstil och hur man gör då kom inte upp för diskussion. Kvällen var trevlig och det finns ett starkt engagemang för att leva ett grönare liv det märktes tydligt.

Så var det då dags för de egna reflektionerna om alternativen.

Under ganska många år har det varit känt att vi förbrukar olja i en allt för stor takt och att den moderna världen är beroende av en sinande tillgång.
Det har lett till att forskningen sent om sider kommit igång om alternativa energikällor, vissa förnyelsebara och andra, precis som olja resurser som förr eller senare kommer att ta slut. Sol, vind våg och tidvattenkraft ger elektricitet, problemet med el är att det är en energiform som är ganska svår att lagra jämfört med energikällor som är bundna i gaser eller flytande former.

Oljan är på väg att ta slut som energibärare, vi kommer att få förlita oss allt mer i framtiden på gashydrater, solkraft, vindkraft, vågkraft, vätgas och där så förekommer, tidvatten.

Gashydrater, egentligen metan som binder sig vid vatten vid låg temperatur och relativt högt tryck, beräknas av en del forskare kunna förse jorden med energi under flera hundra år framåt, det enda problemet är att ingen idag vet var det finns i någon större omfattning, hur det ska kunna utvinnas på ett miljömässigt säkert sätt.
Nackdelen med metan är att det är en av de mest potenta växthusgaserna i sin grundform där en kolatom är bunden vid fyra väteatomer (CH4) som när den förbränns ger CH4 + 2O2 -> CO2 + 2H2O vid förbränning av metan ökar vi alltså mängden koldioxid (C02) i atmosfären och fortsätter med en negativ påverkan av växthuseffekten.

Vid Sandia National Laboratories i New Mexico, USA, har forskare under konstruerat, eller snarast vidareutvecklat, en koldioxidfälla där koldioxiden i luft kan hjälpa till att lösa ett av de stora problemen med solkraft, genom att koldioxid omvandlas till flytande bränsle. Tyvärr är resultaten av den här forskningen till stor del hemligstämplade, men skulle jag komma med en gissning skulle jag tro att koldioxiden spjälkas till kolmonoxid (2CO2 <=> 2CO + O2) som sedan får reagera med två vattenmolekyler vilket bildar CO + 2H2O <=> CH3OH + O2 eller med lite mindre kemiska betäckningar, metanol + syre. På det här sättet går det få flytande lagringsbar energi av solen, som i sin tur varken minskar eller ökar den totala mängden växthusgas i atmosfären.

Båda alternativen har för och nackdelar som måste lösas innan vi kan börja förlita oss på användbarheten.
Förutom att hitta gashydrater, eller metanhydrat bör det väl stå, måste problemet med miljösäkerheten lösas. Hur ska vi kunna tillvara ta gasen utan att störa den känsliga biotopen på havsbotten?
Hur ska vi kunna ta tillvara på gashydraten utan att det frigörs metan till atmosfären? Hur ska vi kunna förhindra att mängden kolföreningar ökar i atmosfären?

Ett stort problem med i framtiden är att de olika energibärarna sällan innehåller ett lika högt energivärde per volymenhet som petroleumbaserade energikällor.
Om vi bara tittar på biltrafiken ger det oss två olika val, antingen tanka dubbelt så ofta eller utveckla bränsleceller och driva bilarna med elmotorer. Explosionsmotorn har en relativt låg verkningsgrad där en stor del av bränslets energi går åt till värmeutveckling, bränslecellernas verkningsgrad är betydligt högre, men kommer behöva en relativt stor yta för att omvandla bränslebärarens energiinnehåll via elektricitet till rörelseenergi.

I dagsläget, efter katastrofen i Japan, har diskussionerna om den svenska kärnkraftsverksamheten åter tagit viss fart.
I många dagstidningar framförs rena hotbilder om hur dålig den svenska industrin kommer gå om vi upphör med kärnkraften snabbt följt av reaktioner på hur stor del av Sverige som kommer påverkas vid en olycka följd av ett utsläpp.
I många fall är reaktionerna förståeliga, förståeliga men överdrivna, jag tror inte att det går att se dagens kraftproduktion som ett enskilt lands fråga, det måste ses i ett större perspektiv.

I ett större perspektiv.

Ett stort problem jag ser är hur förespråkare för förnyelsebar energi ofta hånas, pratar du om vikten av ett hållbart samhälle räknas du plötsligt som "miljömupp" eller "vänsterflummare utan kontakt med den verkliga världen".
Det är synd, för det finns ett större perspektiv för den som vill se och förändra.

Solkraft fungerar inte i Sverige.

Solkraft fungerar inte i Sverige sägs det ofta.
Det viktigaste motargumentet brukar vara att vi i Sverige har för lite sol för att det överhuvudtaget ska kunna fungera.
Det är delvis rätt, men under perioder på sommaren som solkraften fungerar kan vi välja att magasinera vatten, vi kan, precis som görs i det Spanska solkraftsverket lagra överskott i salt-tankar eller använda energin till att bryta ner vatten till väte. Men här finns också en geopolitisk verklighet att fundera över, vad händer när oljan tar slut, hur ska vi som behöver en ständig tillförsel av energi kunna vara en del av lösningen?

Vad vi med ganska stor säkerhet kan säga är att situationen i många av de oljeproducerande länderna kommer att bli katastrofal när ekonomin de har idag går under.
Många av länderna lever bokstavligt talat på att leverera energi till oss och det finns stor risk för mycket allvarliga politiska förvecklingar om de inte kan ersätta sina inkomster med inkomster från en annan källa, här kan solkraften spela en stor roll.

En stor del av länderna har många och långa soltimmar varje dag. Solkraften direkt går inte att lagra eller transportera någon längre sträcka, men det går att göra med vätgas. De oljeproducerande länderna skulle alltså kunna använda vatten från sina kustområden sönderspjälka med hjälp av solenergi och skapa en ny och betydligt mer miljövänlig inkomstkälla än oljan.
Solkraft är alltså ingen utopi utan går att använda, om än genom en omvandling för att göra den lagrings- och transportbar.

Låg miljöpåverkan.

Om vi i Sverige skulle välja att satsa på både importerat och egenproducerat väte, inhemska rötgasanläggningar, vindkraft, solkraft och vattenkraft skulle vi kunna bygga ut ett ekologiskt hållbart samhälle med ett fortsatt lågt utsläpp av växthusgaser. Samtidigt skulle vi kunna vara en del i att förhindra eller minska en destabilisering till följd av minskad ekonomi i de oljeproducerande länderna.


Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar