Publicerat: 2009-04-11
Rockweekend On Tour
Först ut var det lokala bandet med Sonny Larsson i spetsen, vi fick höra en hel del nytt matreal från skivan de planerar att släppa i augusti i år. Deras andra skiva är alltså äntligen på väg, den första kom ut 1986 och fick lysande recensioner vilket gör att den andra är efterlängtad och har varit länge nu. Sonny Larsson visade att han fortfarande är bra och han hittade säkert några nya fans i publiken även om den inte var direkt stor under deras tid på scenen, kanske inte helt rätt att starta kvällen så tidigt som 18.35.
Sonny Larsson var nöjd med spelningen även om han själv tyckte att rösten inte var med honom riktigt, men om man hörde honom för första gången så var det inget man märkte, han är trots allt säker på scen och trivs i strålkastarljuset och han är en duktig sångare som har hållit på ett bra tag nu och det märks på stilen.
De första banden på scen hade inte så stor publik men de som var på plats tidigt gjorde sitt bästa för att låta som om de var fler än de var, Renegade 5 hade inte heller så stor publik men de gjorde en utmärkt spelning, deras egna mix av rock med influenser från flera håll gör att det är ett band man kommer ihåg, vi fick en tempofylld stund med dem och när deras låt Running in your veins kom så blev det jubel i publiken.
Renegade 5 startade 2005 och endast två år senare var de på turne nu är de ute med Rockweekend och de kommer säkert att hitta nya fans ute i Sverige då deras rockmusik inte är riktigt vad vi är vana vid från Svenska band och de har helt klart hittat sin egen stil redan nu och vi får förhoppningsvis höra dem flera gånger framöver.
Mellan banden så var Rockklassikers radiopratare uppe på scen ibland, det var Jonas Nilsson, Anton Körberg som leder deras populära program Morgonrock tillsammans med Janne Westerlund.
Innan Dead by April så kastades det ut bollar i publiken och den som hade tur nog att fånga en boll skulle efter Dead by April gå till ingången till Backstage för att där veta vad som krävdes för att vinna biljetter till Rockweekend som spelas i Kilstafors i juli samt backstagepass till festivalen.
De passade även på att berätta att efterfesten skulle hållas på Strömpis och Jonas Nilsson en av radiostationen Rockklassikers radiopratare hade aldrig kunnat tro att det fanns ett ställe som heter Strömpis och det har han ju faktiskt rätt i Strömpis är ju bara ett smeknamn på Strömparterren egentligen.
Dead by April har det lite ovanliga att de mixar sång och screaming i låtarna och de gör det bra, trots en del tekniska problem så klarade de sig bra, när de skulle spela en av deras största hits Fallin Behind så blev det mycket strul med tekniken och det verkade nästan som att allt gaddat ihop sig mot dem, de fick ordning på första problemet och han spela en minut eller så innan det hände igen och det var att pedalen till bastrumman gav sig iväg ut på vandring, de hade räknat med att det skulle räcka med att tejpa fast den men tydligen krävdes det mer tejp än vad de räknat med. Men till slut fick publiken i alla fall höra Fallin Behind som är en riktigt bra låt där sångaren Jimmi och gitarrist/sångaren Pontus hjälptes åt att sjunga. De är även ovanliga med det att det är tre av grabbarna som delar på micken, Jimmi har hand om huvudsången och största delen av scream, men även gitarristerna, Pontus har sång och Johan har scream.
För att vinna biljetter och backstagepass till den stora Rockweekend så var det tävling på scen och den gick ut på att sjunga en hårdrockslåt när Anton Körberg räckte fram micken, första varvet gick bra för alla fem deltagarna men sen gick det snabbt utför, till slut var det endast två kvar och vann gjorde Andreas som tänkte ta med sig sin lillebror på Rockweekend på Kilafors Herrgård som ligger i Kilafors Hälsingland.
När det var dags för H.E.A.T. Att gå upp på scen så hade publiken ökat en del i storlek och även om H.E.A.T. gjorde sitt bästa för att nå ut till publiken så räckte det inte riktigt hela vägen, de gjorde en bra spelning och energin från scen var på topp, sångaren Kenny gjorde sitt bästa för att få igång publiken men det ville sig inte riktigt.
H.E.A.T. Visade i alla fall att det kan framföra mer än 1000miles även om det var den som publiken verkade vänta på, vi fick höra många av låtarna från deras skiva som Keep on dreaming och Cry som även den var en publikfavorit.
Jag uppskattar att pudelrocken inte är död och H.E.A.T. Viasede med besked att den har överlevt och kommer att finnas med inom hårdrocken länge till, deras musik blir i alla fall jag glad av och en del av publiken hade svårt att stå still eftersom det är rockiga toner som kommer och de är medryckande. Jag gillade att H.E.A.T. Har The Heat is On som intro innan de kommer in på scen, jag fick ett stort leende i alla fall när jag hörde den och jag var inte ensam om det vad jag kunde se.
Näst sist var Mustasch som normalt är finalnumret under turnen men då deras basist tydligen var drabbad av halsfluss så antar jag att de hade ändrat spelordningen för det.
Mustasch med sångaren Ralf i spetsen och det var längesedan jag upplevde en sådan kontakt mellan musiker och publik, från att de gick ut på scen så hade de publiken helt i sin hand, vi fick höra en hel rad av bra låtar bland annat Black city och I hunt alone, speciellt Black city där publiken var med och sjöng. Ralf Gyllenhammar visar upp hur bra det blir när en veteran står framför en sådan publik, han fick ofta publiken att sjunga och det var en fantastisk stämning inne på Kongresshallen. Saken blir inte sämre av att bandet är så avslappnade på scen att de kan leka runt lite med det de gör, även om de också hade lite tekniska problem under spelningen så var det inget som förstörde stämningen ute i publiken och jag kan inte tänka mig att bandet var missnöjt heller.
Sist ut för kvällen var Dia Psalma som är något så ovanligt som ett hårdrocksband som har texter på svenska, att de sedan har lite mer punk attityd både i texter och musik gör inte mig något, men de kanske inte riktigt fungerar som avslut för en sådan kväll som Rockweekend on tour men de gjorde ändå ett bra jobb på scen. Dia Psalma har med sina svenska texter och sina punkrötter ett sätt att ta upp allvarliga ämnen på ett bra sätt så det var bra att de återuppstod 2006 efter att ha varit borta från scenen under nästan 10 år, de som uppskattar svenska texter som handlar om allvarliga ämnen gillar säkert Dia Psalma men att ha dem som avslut på en helkväll i rockens tecken blir inte riktigt rätt, efter att ha band före som även de har vissa bra texter men som ändå inte är politiska kan det bli lite mycket att få det politiska budskapet sist.
I det stora hela så var Rockweekend On Tour riktigt bra, det var en stor bredd på de olika banden och ur flera olika stilar av rocken vilket är bra, tråkigt att det inte var så stor publik som de förtjänade men så kan det ofta vara första försöket och det här är första gången som Rockweekend ger sig ut på turne. Det är modigt att ge sig ut på vägarna med ett så pass nytt tema, är inte vanligt att det enbart är hårdrocksband som ger sig iväg ut på vägarna på det här sättet och vi hoppas att de kommer även nästa år fast jag skulle vilja ha mer underhållning från scenen av Rockklassikers programledare än vad det var nu.
Det som jag tyckte var en stor nackdel var att ljuset ofta inte var koncentrerat på scenen utan framför så att banden hamnade i skuggan när de spelade, visst ska de vara ljus på publiken ibland men inte så som det var under kvällen med Rockweekend.
Den stora huvudfestivalen Rockweekend utspelas i år under dagarna tre nämligen 9-11 juli i Kilafors i Hälsingland, i år så kommer de som besöker festivalen att få höra flera stora band då som D-A-D, W.A.S.P, Testament, H.E.A.T. och UDO och många många fler.
Kommentarer:
2009-04-14 13:13:40 Av: Rallaren
Mkt bra musik!