×
Logotyp Knytpunkt

I Kalendern:




De senaste 5 videona.

En liberal visionsbudget.


Moderaternas budget inför 2020.


Konsert i Betelkyrkan för världens barn.


Örebros första pumptrackbana invigd.


Du hitter fler videos under menyn Video.


  Publicerat: 2008-11-30  

Martin Saar på besök hos Miljöpartiet.

style="background-color:#000000; background-image:URL(bilder/black.png); display:block; overflow:auto; width:380px; height:625px;"> ©2008 Johan Gullberg - knytpunkt.com
Martin Saar
Alternativa energikällor.

Under ganska många år har det varit känt att vi förbrukar olja i en allt för stor takt och att den moderna världen är beroende av en sinande tillgång.
Det har lett till at forskningen sent om sider kommit igång om alternativa energikällor, vissa förnyelsebara och andra, precis som olja resurser som förr eller senare kommer att ta slut.
Sol, vind våg och tidvattenkraft ger elektricitet, problemet med el är att det är en energiform som är ganska svår att lagra jämfört med energikällor som är bundna i gaser eller flytande former.

Oljan är på väg att ta slut som energibärare, vi kommer att få förlita oss allt mer i framtiden på gashydrater, solkraft, vindkraft, vågkraft, vätgas och där så förekommer, tidvatten.

Gashydrater, egentligen metan som binder sig vid vatten vid låg temperatur och relativt högt tryck, beräknas av en del forskare kunna förse jorden med energi under flera hundra år framåt, det enda problemet är att ingen idag vet var det finns i någon större omfattning, hur det ska kunna utvinnas på ett miljömässigt säkert sätt.
Nackdelen med metan är att det är en av de mest potenta växthusgaserna i sin grundform där en kolatom är bunden vid fyra väteatomer (CH4) som när den förbränns ger CH4 + 2O2 -> CO2 + 2H2O vid förbränning av metan ökar vi alltså mängden koldioxid (C02) i atmosfären och fortsätter med en negativ påverkan av växthuseffekten.

Vid Sandia National Laboratories i New Mexico, USA, har forskare under konstruerat, eller snarast vidareutvecklat, en koldioxidfälla där koldioxiden i luft kan hjälpa till att lösa ett av de stora problemen med solkraft, genom att koldioxid omvandlas till flytande bränsle. Tyvärr är resultaten av den här forskningen till stor del hemligstämplade, men skulle jag komma med en gissning skulle jag tro att koldioxiden spjälkas till kolmonoxid (2CO2 <=> 2CO + O2) som sedan får reagera med två vattenmolekyler vilket bildar CO + 2H2O <=> CH3OH + O2 eller med lite mindre kemiska betäckningar, metanol + syre. På det här sättet går det få flytande lagringsbar energi av solen, som i sin tur varken minskar eller ökar den totala mängden växthusgas i atmosfären.

Båda alternativen har för och nackdelar som måste lösas innan vi kan börja förlita oss på användbarheten.
Förutom att hitta gashydrater, eller metanhydrat bör det väl stå, måste problemet med miljösäkerheten löss. Hur ska vi kunna tillvara ta gasen utan att störa den känsliga biotopen på havsbotten?
Hur ska vi kunna ta tillvara på gashydraten utan att det frigörs metan till atmosfären?
Hur ska vi kunna förhindra att mängden kolföreningar ökar i atmosfären?

Ett stort problem med i framtiden är att de olika energibärarna sällan innehåller ett lika högt energivärde per volymenhet som petroliumbaserade energikällor.
Om vi bara tittar på biltrafiken ger det oss två olika val, antingen tanka dubbelt så ofta eller utveckla bränsleceller och driva bilarna med elmotorer. Explosionsmotorn har en relativt låg verkningsgrad där en stor del av bränslets energi går åt till värmeutveckling, bränslecellernas verkningsgrad är betydligt högre, men kommer behöva en relativt stor yta för att omvandla bränslebärarens energiinnehåll via elektricitet till rörelseenergi.

Martin Saar som precis har avslutat ett miljöprojekt Konsumera smartare i Stockholm var på besök i Miljöpartiets lokaler på Vasatorget under lördagen.

Konsumera smartare var ett miljöprojekt som innehöll 60 olika hushåll som fick representera ett mini Stockholm, det som var annorlunda med Konsumera smartare var att hushållens totala energianvändning mättes, de fick till exempel samla kvitton en viss tid för att ge underlag för årsberäkningar på konsumtion, då ingick även bilåkande till och från butiker och liknande i beräkningarna.

Projektet pågick i tre och ett halvt år och de fick många viktiga data under tiden samtidigt som hushållen fick en möjlighet att bli mer miljömedvetna.
Ett sätt att öka medvetandet var en webbbaserad studiecirkel som innehöll flera olika teman där varje tema avslutades med en workshop eller liknade.

Martin Saars devis verkar basera sig på uttrycket Många som gör lite rätt är bättre än om några få gör allt rätt.
Tanken med Konsumera smartare var att hushåll fick anmäla sig själva till att delta och de fick även motivera varför de ville vara med i projektet.
Det var flest kvinnor som anmälde sina hushåll och enligt Martin så var publiken hos Miljöpartiet ovanlig eftersom männen var i majoritet, oftast så är det flest kvinnor som lyssnar på hans föredrag. Kvinnor verkar ha förstått att de måste göra något nu och när Martin Saar har frågat om varför de tycker så så är det för att de har barn och att de märker att allt inte står rätt till med miljön.

Även om Martin Saar tar upp stora och viktiga ämnen så som hur situationen är med oljetillgång och energikällor så gör han det på ett bra sätt, han lyckas sätta allt i ett sammanhang så att det blir enkelt att förstå vad det är han vill få fram.
Redan nu så använder vi för mycket olja mot vad det finns och den stora frågan är hur lång tid kommer omställningen att ta, alltså att gå från olja till andra energikällor. Politikerna måste agera och inte lägga över ansvaret på andra.
Det finns många tuffa beslut som måste till för att göra förändringen möjlig.

Martin Saar pratar mycket om att vi konsumenter kan göra val i vår vardag, det finns miljösmarta val och så finns det de som inte är bra alls.
Om fler började tänka i de banorna skulle säkert mycket kunna ändras, att äta mat som är säsongsbetonad till exempel. Det kan vara onödigt att äta tomater hela året igenom, då transportkostnader blir höga för tomater som inte är producerade i landet, ännu bättre är det naturligtvis om man kan köpa närproducerat i butikerna.

Ett väldigt talande exempel Martin visade var hur mycket transporter det behövs för de färdiga pannkakor som finns att köpa, de flesta är tillverkade i England, Tyskland eller Ryssland, det ger mycket utsläpp att få hit det samma sak med pannkaksmixar som finns i matbutikerna, det som trots allt är så enkelt att göra själv.
Det är onödigt att alla de transporterna används.

Men det Martin Saar vill få igenom är att det inte behövs stora förändringar i hur man lever bara alla kan hjälpas åt och dra åt samma håll.
Jag tycker att hans devis Många som gör lite rätt är bättre än om några få gör allt rätt verkligen passar, de flesta kan göra aktiva val i vardagen, inte om allt men om en del och om fler gör aktiva val så kommer det att märkas på utsläppen av koldioxiden.
Nu är beräkningen att varje Svensk släpper ut 10 ton koldioxid per år och det är alldeles för högt men arbetar vi tillsammans och gör aktiva val så kan vi ändra den siffran.

När projektet Konsumera smartare avslutades så hade en del hushåll minskat sina utsläpp av koldioxid rejält medan andra inte hade så stora skillnader, men det är just det som är tanken.
Martin Saar tror mer på dialog än pekpinnar när de gäller miljöarbetet, det är bättre att få människor att vilja förändra sina egna val än att försöka tvinga dem och där har han rätt, för att verkligen kunna göra en förändring i hur man lever måste viljan finnas och alla beslut måste inte vara stora.


Tillbaka

Kommentarer:

2008-12-05 19:35:31   Av: Mats G

Hej kul att någon gör så välskrivna reportage och vågar fördjupa sig i en viktigt fråga,
tack för det.
hälsar Mats

Lämna en kommentar