Publicerat: 2008-09-28  

Forskarfredag 2008.

>

Moderator under eftermiddagen var journalisten Elisabeth Höglund.
Elisabeth Höglund hälsade besökare välkomna in på Krämaren och höll även i intervjuer med forskare från olika områden, först ut var Bert Allard som pratade om Kvarntorpshögen.
Bert Allard är professor i kemi och forskar om avfallsfrågor och Kvarntorpshögen är en stor hög med restprodukt efter brytningen av skiffer.
Skiffer brytningen höll på under krigstiden då det var ont om olja och anledningen till att brytningen upphörde var att det inte längre var ekonomiskt att fortsätta då skiffern inte innehåller stora mängder olja.
Men det som gör att Kvarntorpshögen inte enbart glöms bort är att det fortfarande brinner inne i högen och trots att de har konstutställningar och andra aktiviteter på högen så är den en stor fara.
Om eller när högen spricker upp så att vatten kan ta sig in så kommer den bli en stor miljöfara eftersom skiffern förutom olja även innehåller flera olika skadliga metaller bland annat uran.
Enligt Bert Allard så är Kvarntorpshögen en stor tickande bomb som behöver åtgärdas och helst så snart som möjligt men hur det ska gå till har han inga enkla svar på och att det enbart är själva högen som ska åtgärdas och sen att det inte ska tillåtas någon ny skifferbrytning fast det finns mycket skiffer kvar i marken som är värdefull med tanke på den höga halten av metaller.

Annie Loutfi fick också hon sitta i soffan och bli intervjuad av Elisabeth Höglund.
Annie Loutfi forskar inom robotteknik och intelligenta system. Tanken är att utveckla robotar som kan hjälpa äldre i hemmet, om man till exempel inte kan lyfta saker så kan det vara en ide att ha ett gående bord som gör att man kan klara mycket själv utan att behöva bära saker inne.
Forskningen har precis börjat och de har nu byggt upp en lägenhet där de kan prova sina ideer.
Det finns redan robotar som hjälper till i hemmiljö som gräsklippare och dammsugare.
Det är inte tänkt att robotar ska ta över från hemtjänsten men att de kan vara ett komplement så att hemtjänsten kan ägna sig åt andra saker än till exempel städning. De har även pratat med äldre personer för att få reda på hur de ser på ideen och svaren de har fått har visat på att äldre kan känna en oro för att en robot skulle passivisera dem och att den skulle göra dem mindre självständiga.
De äldre är däremot redan vana vid teknik så inom den delen fanns det inte så mycket att säga, de vill inte hellre ha robotar som ser ut som människor utan det ska synas att det är en robot.

Forskarfredag är mycket mer än att lyssna på intervjuer med forskare, det fanns även många forskare på plats som visade upp sina projekt och det blev stundtals trångt inne på Krämaren.

Det pågår just nu forskning om hur man kan förebygga fallolyckor bland äldre.
Gunilla Fahlström är en av de som forskar och forskningen genomförs med två olika grupper äldre.
Den första gruppen får hjälp med övningar av en sjukgymnast och det ingår även träning de ska göra hemma, den andra gruppen får inte hjälp med träning utan enbart kontakt med en sjuksköterska.
Redan nu har det visat sig att gruppen som får hjälp med träning klarar sig bättre och har bättre balans en kontrollgruppen.
När det gäller fallolyckor så är det många vinster på om de minskar, dels blir ofta den som fallit rädd vilket kan göra att de blir mer försiktiga och inte vågar göra så mycket, dels så är det stora kostnader om de faller och bryter något ben.
Enligt Gunilla Fahlström så läggs grunden för balans och styrka tidigt och det bästa skulle vara om fler såg till att träna och hålla kroppen i trim. Forskningsprojektet har hållit på i ca ett år och det är ett år kvar men de har redan sett att träning för äldre ger resultat.

Forskarfredag är ett bra initiativ för att visa allmänhet vad forskning är och att forskare inte är så konstiga, det är antagligen bra även för forskare som måste förklara sin forskning utan konstiga special termer.
Att ha forskarfredag på Krämaren kanske inte var så bra däremot, det blev trångt och svårt att ta sig förbi där forskarna stod i sina små bås och det gjorde att det var svårt att få en ordentlig möjlighet att prata med forskarna för de som var intresserade.
I år var det många olika discipliner inom forskningen som visade upp sig och det är bra för att väcka nyfikenhet.

Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar