Publicerat: 2015-11-07
Två gånger två plus ett.
Under förra helgen så spelade Björn Wallgren och Roger Karlsson på två helt olika ställen i Örebro, på fredagen var de på East West Sushi där det var en sittande publik och på lördagen spelade de på Plektrum då också förstärkta av Johan Johansson.
Två gånger två plus ett.
Under förra helgen så spelade Björn Wallgren och Roger Karlsson på två helt olika ställen i Örebro, på fredagen var de på East West Sushi där det var en sittande publik och på lördagen spelade de på Plektrum då också förstärkta av Johan Johansson.
Björn Lycklig.
Björn Wallgren spelade den här kvällen på East West med sitt band och även om jag föredrar akustiska spelningar med dem så var de precis lika bra som vanligt, de håller en jämn kvalitet och är samspelta fast de inte är ute och spelar så jättemycket i dagsläget.Vi som har följt Björn Wallgren sedan tiden innan Generalerna kan verkligen se hur han har växt både som musiker och låtskrivare och hans nya låtar gillar jag skarpt.
Den här kvällen blev det en blandning mellan gammalt och nytt och jag gillade till och med Jockes Kalas nu när det var ett tag sedan jag hörde den.
Fortfarande personlig.
Björn Wallgren har jämt varit personlig i sina texter och det är han fortfarande men det har gått några år sedan han spelade med Generalerna och det märks i hans texter och i hur han uttrycker sig. Visst finns det fortfarande texter om att ha kul men de flesta har en allvarlig sida också och många av de nya låtarna är om relationer och inte bara kärleksaffärer utan även vänskap.Björn Wallgren har en otrolig energi och även om han har lugnat ner sig en del så är han fortfarande energisk och han är en live artist, visst är hans låtar bra men det är när man ser honom på scen som han verkligen kommer till sin rätt.
Björn Lycklig.
Vi som har hört Björn Wallgren flera gånger och på flera olika scener vet att han kan spela i stort sett vart som helst och göra det bra och det visade han även den här helgen, den första spelningen på East West var lite lugn och avslappnad medans den på Plektrum kvällen efter var mer energisk och fartfylld även om det var samma låtar som spelades.Bandet som Björn Wallgren har just nu är en riktigt bra mix, Niclas Jonsson på gitarr och kör kan säkert låtarna lika bra som Björn själv eftersom de har spelat ihop sedan Generalerna och Niclas förhöjer låtarna med sitt gitarrspel.
Trummisen Björn Rothstein ger en annorlunda ljudbild med sitt inte helt vanliga trumset och piano passar bra till Björn Wallgrens musik och Mikael Mannberg anpassar pianot till musiken och de visade också att de klarar av olika scener under den här helgen.
Första spelningen i Örebro på 21år.
Roger Karlsson har hållit på med musik länge och sist han spelade i Örebro var 1994 och då med sitt band Tuk Tuk Rally, men nu med 6 soloskivor i bagaget så kom han tillbaka och han spelar inte punk längre utan är lite mer åt singers/songwriterhållet med personliga texter men personliga på ett bra sätt.Roger Karlsson gillar att berätta historier i sina texter och visst kan det ta några lyssningar innan låtarna verkligen fastnar men han är värd att lyssna på för många av hans texter är om vår samtid och hur samhället har förändrats.
Tänkvärda texter.
Roger Karlsson har tänkvärda texter och de kanske inte är några slagdängor direkt men jag som gillar musik som man faktiskt behöver lyssna på några gånger för att kunna ta till sig orden gillade det jag hörde.Det var några låtar som jag fastnade för under kvällen och en var Vem ylar allra mest och Nya perspektiv, kanske för att båda två faktiskt har budskap men den som sätter sig ner och lyssnar på alla texter kan hitta budskap av olika slag.
Nya perspektiv är om Roger Karlssons uppväxt i Alby utanför Stockholm i den första stora invandringsvågen och han berättade på scen att hans minnen av den tiden är positiva och att han har svårt med att allt som rör invandring idag ska vara negativt.
Vem ylar allra mest är inne på samma spår lite men det är det att vi kanske ska tänka efter innan vi reagerar på saker som händer i samhället eller ute i världen för den delen och det är kanske något vi alla skulle behöva fundera över.
Tajta musiker.
Bandet som Roger Karlsson har med sig fungerar mycket bra och de är en tajt grupp musiker, det märks tydligt när de är på scen, fast det är inte så konstigt egentligen eftersom de har varit ute och spelat rätt mycket de senaste tre veckorna.Lotta som körade fick en framträdande plats på scenen och det gillade jag, dels så gjorde hon ett riktigt bra jobb men hon har också en stark egen utstrålning och kompletterade Roger Karlsson på ett bra sätt.
Snacket mellan låtarna sköttes faktiskt till stor del av bandet inne på East West eftersom de pratade med ljudteknikern men de verkar också ha bra relationer till varandra och skämtsinnet fanns med hela tiden.
Johan Johansson i lite ovanlig spelning.
Johan Johansson har spelat i Örebro många gånger tidigare och de senaste tre åren så har han varit med under Sommarscen som City Örebro arrangerar på Stortorget, men den här kvällen visade han upp en lite annan sida eftersom det var en klubbspelning och han passade också på att låna både trummis och basist från Roger Karlsson.Jag är van vid att höra Johan Johansson akustiskt när han står på en Örebro scen så det var kul att få vara med på en spelning som inte var akustisk och det blev rätt stor skillnad, fast nu kan jag inte riktigt bestämma mig vilket jag föredrar.
Scenen nere på Plektrum är liten och den passade rätt bra till Johan Johansson eftersom man kan komma nära och det är nog så han ska lyssnas på egentligen.
Från gammalt till nytt.
Johan Johansson har den lilla egenheten att han inte använder låtlistor på sina spelningar utan han går upp på scen och sedan spelar han det han känner för just då, så man vet aldrig vad man får höra och den här kvällen blev det blandat med gammalt och nytt.Johan Johansson har många låtar att välja med när han ska upp på scen och det var kul att det blev lite annorlunda låtar den här kvällen.
Det kändes också som att han var sugen på att spela och det förhöjer intrycket, sen att han är väldigt spontan på scen är något jag uppskattar och en sådan här kväll med tre olika artister så var det skönt med tre artister som är så pass olika på scen.
Kommentarer: