Publicerat: 2014-09-28
I nordiska mästares sällskap på Slottet.
Det händer att vi besöker Örebro slott men då är det oftast möten av olika slag, den här gången så var det musik av hög klass som skulle framföras när Oskar Bly och hans sällskap intog slottet för en kväll i gamla nordiska mästares sällskap.
I nordiska mästares sällskap på Slottet.
Det händer att vi besöker Örebro slott men då är det oftast möten av olika slag, den här gången så var det musik av hög klass som skulle framföras när Oskar Bly och hans sällskap intog slottet för en kväll i gamla nordiska mästares sällskap.
Inledning av Björn Ranelid.
Inledningen på kvällen var av Björn Ranelid och när han pratar så går det fort även om han faktiskt lyckas hålla en röd tråd i det han pratar om och det han talade om den här kvällen var att vi ska återerövra fosterlandet och nationalromantiken från de mörka krafter som har lagt beslag på dem.
Musiken är universell och den kan överbrygga gränser och klyftor på ett sätt som inte mycket annat kan.
Världens längsta och kortaste resan är mellan ögat och hjärtat, däremellan krävs det inget visum eller pass sa Björn Ranelid och det har han helt rätt i.
Mycket Oskar Bly.
Oskar Bly framförde flera olika sånger den här kvällen och han var också den som stod mest på scenen.Operarösten passar alldeles utmärkt till visor och något Oskar är väldigt duktig på det är att artikulera när han sjunger på Svenska, ofta kan det vara lite svårt att höra texten när det är en operaröst men det problemet hade jag inte den här kvällen och sedan att Oskar har en stark personlighet gör ju inte saken sämre.
Det var Oskar Bly som var huvudpersonen den här kvällen och nu när det var länge sedan jag hörde honom så var det skönt att se och höra att han är lika duktig som jag kom ihåg och jag hade gärna hört mer.
Blandad musik.
Låtlistan den här kvällen var blandad och även om mycket var nytt för mig så uppskattar jag texterna och att få höra Oskar Bly sjunga till havs gjorde min kväll.Tyngdpunkten på nationalromantiken gör att det blir lite i mina öron ovanlig musik men Jean Sibelius uppskattade jag mycket att höra, för det är inte ofta.
Gästartisterna gjorde riktigt bra framföranden av sina sånger och båda två skulle jag gärna höra igen.
Bra inramning.
Slottet kan kännas lite stelt och pretentiöst, men den här kvällen så tillförde den gamla stenbyggnaden känsla till kvällen och att klara av att fylla rikssalen med sång och musik är en prestation i sig och att göra det med så enkla medel trots allt gjorde kvällen ännu bättre.Det här var ingen kväll med en stor orkester utan ackompanjemanget sköttes av Göran Martling på flygel.
Göran Martling är till vardags musikalisk chef på Dramaten i Stockholm och han är en van ackompanjatör vilket märktes under kvällen och att enbart ha en flygel förhöjde känslan av sången när det inta fanns så många andra instrument att lyssna på.
En premiär.
Det fanns två gästartister med under kvällen och den manliga gjorde också sin premiär den här kvällen, Roland Källström har sjungit på scen tidigare men det här var första gången i ett sådant här sammanhang och jag hoppas att han fick blodad tand av de varma applåderna så att vi får höra hans utmärkta bas fler gånger.Roland Källström är ju inte helt obekant för Örebroare som brukar vara på Harrys men det är inte som sångare vi känner honom, men förhoppningen finns att det bli mer sång framöver.
Riktiga basröster är inte så vanliga och jag hoppas verkligen att Roland Källström fick blodad tand efter det här och att han fortsätter att sjunga inför publik, nu var ju inte det här första gången som han sjöng inför publik men förhoppningsvis tar det inte lika lång tid mellan hans scenframträdanden.
Uppmuntrad att fortsätta med sången.
Oskar Bly gjorde också en liten kupp på scenen där han berättade att Roland Källström har möjlighet att få resa till Ungern nästa sommar och studera operasång med en av världens bästa bassångare och Oskar Bly har startat upp en studiefond för sångare och den första han vill hjälpa är Roland Källström.
Susanna Wickström var gästartist.
Susanna Wickström var också gästartist och jag önskar att hon hade fått vara med lite mer för hennes röst är också utmärkt och jag uppskattade hennes framträdande, det bröt av bra mot de manliga rösterna.Susanna framförde bland annat en av sångerna ur Värmlänningarne och det gjorde hon på ett strålande sätt, Susanna har förmågan att förmedla känslor genom sången och just God natt du väna lilja passade utmärkt till hennes röst.
Kommentarer: