Start   Samhälle   Teater   Musik   Nöje/Övrigt   Video   Kontakt   Sidpolicy  
Logotype klicka för hem

×
Senast på sidan
Moderaterna vill se polisutbildning på Örebro universitet.

Otryggheten ökar samtidigt som brottsligheten sjunker.

Följ med Olle Unenge på en promenad längs Svartån.

Kontantupproret växlar upp.

Hyresrätter med rimliga hyror.

Moderaterna vill se skattesänkning i Örebro.

Musik för alla hjärtan på Konserthuset.

Deraan släpper debutsingel.

ÖppnaDörren och bli en kompis den 18 januari.


Nationaldagsfirande i Stadsparken.

Publicerat: 2010-06-08  


©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
©2010 Johan Gullberg - knytpunkt.com
Svenska flaggans dag i Stadsparken är nu inne på sitt fjärde år och i år är fint väder så det är stor publik som sitter på gräset eller har tagit med sig egna stolar att sitta på.. Inledningen var när tåget med Kultisgänget uppklädda i nationaldräkter nådde Stadsparkens stora scen.
Kultisgängets uppvisning av folkdans har blivit en tradition på Svenska nationaldagen i Stadsparken.

Kulturskolan har arrangerat firandet för fjärde året i rad och inledningen är Sveriges nationalsång som framförs av Cantemus flickkör.
Hela publiken stod upp och de flesta sjöng med.
Åsa Bergfalk och Marie Molander var värdar under firandet. Båda två arbetar som lärare på Kulturskolan i Örebro.
Örebro kammarorkester och husbandet från Örebro Kulturskola framförde ett medley av Abba låtar.
Abbas melodier är välkända och det blir det något helt annat musikmässigt när de framförs av kammarorkestern. Jag kan hålla med Åsa Bergfalk och Marie Molander om att Abba är vår tids folkmusik om nu folkmusik är något som de flesta kan sjunga med i.

Kultisgänget bjöd på dansuppvisning och först ut var Örebro hambo sen blev det en schottis som de lite äldre i publiken kunde sjunga med i, Thore Skogmans Medicin med det samma och de avslutade med en familjevals från Gästrikland.
Värdarna Åsa Bergfalk och Marie Molander hade också folkdräkter publiken fick gissa varifrån deras dräkter kom och efter lite ledtrådar så gissades det på Mora när det gällde Åsa Bergfalks dräkt och Marie Molander hade en folkdräkt från Åsarna i Jämtland.

Fiolmusik är sommar och Svenskt och vi fick höra en stor orkester med barn från flera olika fiolkurser, de framförde flera olika sånger

Tal hölls av Lars O Molin (KD), ordförande i kommunfullmäktige i Örebro.
Lars O Molin hade haft en arbetsam dag och höll här sitt femte tal för dagen.
- Kära firare vilken fantastisk dag vi har nu är Sverige som skönast. Vi har ett jubileumsår i år och vi minns att 1810 hölls riksdagen här och att det blev i Örebro var av säkerhetsskäl.
Oroligheterna i Stockholm gjorde att där kunde inte riksdagen hållas. Av säkerhetsskäl valdes Örebro. Nationen kändes sig kränkt efter att ha förlorat krig och Finland var inte vårt längre.
- Förhoppningen var att välja en stark man som kunde återupprätta vår ära.
Svenska riksdagen valde en invandrare som inte kunde ett ord svenska. Han var känd som revolutionär skulle det vara möjligt idag att välja en invandrare till statsöverhuvud. Vi har berikats av utländska kulturer, Lars O Molin är stolt över att bo i ett fritt land som värnar om de mänskliga rättigheterna.

Landshövding Rose-Marie Frebran var näste talare ut.
Rose-Marie Frebran inledde sitt tal med att en del säger att det är typiskt svenskt att inte fira nationaldagen men titta ut här så ser du att det inte är sant.
Vår landshövding talade om att Örebro växer och att USÖ är ett sjukhus av världsklass och nu får vi snart läkarutbildning vilket kommer att göra det ännu bättre.
- Visst vill vi att Örebro ska växa men med vi ska växa med tanke på naturen och att alla ska få komma till tals.

- Vi sneglar lite avundsjukt på Norge som går man ur huse för att fira sin självständighet.
- De firar sin frihet från Sverige och från Tysklands ockupation under andra världskriget. Vi Svenskar har inte sådana upplevelser eftersom det var över 200 år sedan som vi låg i krig.
Många nya Örebroare har den typen av erfarenheter, alla de som har fått möjlighet att börja nya liv i Sverige håller nog med om att Sverige är värt att fira.
- Vi har inte upplevt krig på 200 år och vår tryckfrihet är 201 år gammal. Det är inte så självklart som många tror. Det är ingen skyldighet att delta i firandet utan alla har samma möjligheter. Alla över 18 år får rösta och vara med och bestämma vilken regering vi ska ha. Vi har frihet och den måste vi värna. I yttrandefrihetens namn får vi uppleva och se mycket, vi ser människor som blir kränkta och vi måste värna om respekt och tolerans.
- I år är det valår och vi ska välja en ny regering och kommunledning alla är vi skyldiga Sverige en sak och det är att utnyttja vår rösträtt. När vi är just här i Örebro mitt i grönskan vill Rose-Marie Frebran understryka Örebros vikt i historian. Vi hyllar freden och demokratin och vårt land i dag.

Elever från Hovstaskolan hade forskat om Örebros historia som en del i undervisningen och de bjöd på en rolig och informativ stund med den teater de satt ihop.
Även om deras pjäs handlade om riksdagen i Örebro 1810 så hade de lyft fram lite andra perspektiv, vi fick träffa vanliga Örebroare så som Stina Ekström som hade fullt upp med att ta hand om sitt gästgiveri, även om det i vanliga fall var fullt av höns. Örebroarna som fick ha hand om Riksdagen och valet av ny monark var duktiga på att ta bra betalt för sina tjänster när riksdagsmännen besökte vår stad.
De berättade även att flickor inte hade några rättigheter, först löd dom sin pappa och när de gift sig så löd de sin man, men Rebecka som gillade att läsa undrade varför flickor inte fick ha samma rättigheter som pojkar. Under franska revolutionen avrättade de ju kvinnor också, om vi har samma rättigheter på stupstocken borde vi ha samma rättigheter i övrigt också. Eleverna tog upp flera händelser som mycket väl kan vara sanna om vad som utspelades i Örebro under riksdagen 1810 och de var duktiga på att berätta sin historia.
Eleverna hade fått hjälp av avslutningselever från kulturskolan och det var de som spelade de olika rollerna, eleverna från Hovstaskolan var berättarröster.

Årets förening 2010 blev Rynninge IK som har blivit utvalda av föreningsrådet i Örebro.
Motiveringen är att klubben expanderar kraftig och de arbetar aktivt att behålla de kvinnliga fotbollsspelarna när de börjar bli så gammal så att många slutar. Vinsten går till barnens rätt i samhället.

Det var lite allsång under dagen också och när det blev dags för allsång för att hylla Örebro så hade de valt Tess Lördan av Jeremias i Tröstlösa och det var många dialekter som sjöng den, men inte så många närkingska så som det ska vara.

När det Åsa Bergfalk och Marie Molander var klara med den första delen av programmet på stora scenen så tog Kulturhuset och Sensus över och de hade flera olika dansuppvisningar att bjuda på under kvällen. Först ut var en uppvisning i Tai Chi Chuan där gruppen hade en liten demonstration som avslutades av Saar Avivi som gjorde en uppvisning med svärd.

Det var också uppvisning i Capoeira, en fartfylld träning till musik, den kommer ursprungligen från Brasilien där den utvecklades av slavar som var förbjudna att utöva kampsporter så de gjorde om sin träning till en dansliknande form i stället och den bidrog till slut till slavarnas frihet.

På scenen var det också uppvisningar bland annat i Salsa och kurdiska föreningen i Örebro visade upp kurdisk dans, efter uppvisningarna fick den som ville prova på alla de olika dans eller träningsformerna och Capoeiran lockade snabbt en publik.

Konferencierer under kvällen var Björn Wallgren och Andreas Frans, de fick springa runt lite eftersom det var uppvisningar både på och bredvid scenen.
På scenen var det även musik och Boogie Woogies fick som vanligt hela parken att gunga med sin Boggie Woogie.
Bandet lockade som vanligt en hel del publik till deras uppträdande, musiken de spelar är glad och det var många som inte kunde stå still när de hörde Paralyzed, Sweet Litte Lisa eller Sweet Little Rock n´ Roller.
Några som var med hela dagen var Ingemar och hans vänner, Ingemar fyller år på Svenska nationaldagen och nu har de som tradition att fira den i stadsparken, de sitter jämt under ett av träden efter Svartån och gruppen består av personer som känt varandra sedan 1970-talet. Trots att de kommer från olika kristna församlingar så har vänskapen bestått genom tiden och därför träffas de i stadsparken och firar Ingemar den 6 juni varje år.

Stadsparken var välbesökt under dagen och picknickfiltarna var många. Det var kul att se att så många valde att stanna kvar även till kvällsprogrammet, som var nytt för i år, och den livliga musiken i Capoeiran gjorde att publiken vaknade till efter att ha suttit still och bara lyssnat tidigare på dagen.


Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar