Knytpunkt Örebro 
×
Logotyp Knytpunkt

I Kalendern:


2018-08-19

VOX Festivalen.



De senaste 5 videona.

Moderaterna vill stoppa narkotikan.

Under onsdagen presenterade Moderaterna i Örebro sin plan för att få en nolltolerans mot narkotika i Örebro och i planen ingår både en Trygghetscentral och narkotikateam.
Anders Åhrlin Gruppledare Moderaterna i Örebro hade hjälp av Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé som berättade om hur Moderaterna vill bekämpa narkotikan i landet.



Valstugor öppnade.

Miljöpartiet invigde sin valstuga.

Kristdemokraterna har framtidstro för Örebro.

Liberalerna presenterade sina valfrågor.

Du hitter fler videos under menyn Video.


  Publicerat: 2009-10-09  

Ann Jones på Cafe Roxy.

style="background-color:#000000; background-image:URL(bilder/black.png); display:block; overflow:auto; width:473px; height:650px;"> ©2009 Johan Gullberg - knytpunkt.com
Ann Jones Fotograf och författare som varit biståndsarbetare i Afghanistan besökte Cafe Roxy under den pågående Afghanistanveckan.

Under torsdagen hade Afghanistan veckan på Cafe Roxy besök av en talare från USA.
Ann Jones är en mångsysslare som bland annat skriver böcker och fotograferar dessutom har hon varit i Afghanistan som biståndsarbetare.

Ann Jones var inbjuden till Cafe Roxy av Fotograficentrum för att tala om sin bok Kabul in winter.
Boken är uppdelad i tre delar där den första delen tar upp USA:s historia i Afghanistan och den historien startar redan under kalla kriget.
Del två handlar om de Afghanska kvinnornas situation och den tredje om det Amerikanska biståndet till landet.

Ann Jones startade sitt anförande med del ett i hennes bok och hon talade om att de flesta amerikaner inte vet om att CIA hade en hemlig operation på gång i Afghanistan mellan 1979 - 1992. Det är en av de bästa bevarade hemligheterna i USA och de flesta vanliga amerikaner vet inte någonting om det så hon har valt att berätta om den i sin bok för att förklara för sina landsmän varför situationen är som den är i Afghanistan idag.

Den del av boken som Ann Jones talade mest om var den andra delen som handlar om kvinnornas situation i Afghanistan. Även om det på pappret ser ut som att kvinnorna har fått fler rättigheter idag än vad det hade under talibanstyret så stämmer inte det i verkligheten. Så länge som det finns soldater i landet så kommer kvinnorna att få det svårare att röra sig ute, det finns inte många män som skulle låta sina kvinnor gå ut när det finns militärer i närheten, så kvinnorna får vara inne.

Det är beräknat att 85 procent av kvinnorna i Afghanistan inte kan läsa eller skriva. De som lever på landsbygden lever likadant idag som de gjorde när Talibanerna styrde, för de kvinnorna är det ingen skillnad. De senaste tre åren har det gått bakåt för kvinnors rättigheter i landet, det såg ut som att det gick framåt men det var inte i hela landet utan nästan bara i Kabul som kvinnor arbetade eller gick i skolan.

Den Afghanska regeringen visar inget intresse att förbättra villkoren för kvinnorna, den sittande regeringen visar inget intresse för kvinnors rättigheter. Presidenten Hamid Karzai införde en Sharia lag som kallas för våldtäkts/­giftermålslagen som ger mannen rätt att kräva sex av sin hustru var fjärde dag, om hon nekar har han rätt att vägra henne mat och vatten.
Anne Jones berättade att anledningen till att det är var fjärde dag helt enkelt så att de Afghanska mänen har rätt att ha fyra fruar så de ska ta en dag var. Det ger även maken rätt att ta bort barnen från mamman om han vill straffa henne för något och det har hänt flera av de kvinnor som blev invalda i parlamentet. Eftersom lagen inte gick genom parlamentet så är den egentligen olaglig. Ann Jones tycker att det visar att presidenten Karzai inte tänker förbättra kvinnors möjligheter i landet.

Ann Jones talade även om att Afghaner är ett grälsjukt folk och det har de jämt varit, det de vill ha är någon som kan lösa konflikter och det gör Talibanerna, även om deras straff är hårda så vill folket ha det så. Den högste domaren i Afghanistan är en gammal Mulla och då blir straffen därefter, en sak till är att går du till en domare eller en advokat i Afghanistan så måste du betala en muta och det är något som Talibanerna inte tillåter.

Ann Jones talade även om närvaron om de Svenska styrkorna i Afghanistan och hon var av den åsikten att det kanske är bättre att Sverige som redan har ett gott rykte som biståndshjälpare skulle satsa på den delen och inte ha militärer på plats eftersom det kan vara svårt att bli betraktade som neutrala av den afghanska befolkningen.
Det amerikanska biståndsprogrammet är annorlunda uppbyggt än det europeiska berättade Ann Jones och eftersom amerikanska soldater kan dela ut biståndspengar gör att det i Afghanistan blir svårt att se skillnad på rent hjälparbete och militärt. Afghanerna bryr sig inte om var personalen kommer ifrån och de tycker att så länge som militärerna inte kan hålla ordning på alla folkslag i landet så behöver inte de kolla var militärerna eller biståndsarbetarna kommer ifrån.

Mycket av de pengar som USA betalade ut till sina militära underleverantörer har de nu upptäckt gick till Talibanerna för att amerikanarna skulle få arbeta i fred med att bygga en skola och Talibanerna sa tack för pengarna för att när arbetet väl var klart spränga byggnaden.

Att den amerikanska militären har möjlighet att använda pengar till att utföra bistånd tycker Ann Jones är vansinne.
Militären bygger upp en bas någonstans mitt ute på landet och sedan går de till närmsta by och anställer bybor för att bygga en väg, men vägen leder oftast bara till den amerikanska förläggningen och är inget som Afghanerna själva är intresserade av, den typen av bistånd gör att det blir svårare att bedriva riktigt biståndsarbete i landet.

En sak till som Ann Jones talade om var alla de olika militära styrkorna som finns i landet och även om alla vill väl så blir det väldigt fel ibland, när det gäller att inrätta olika samhällsfunktioner så görs det oftast flera likadana eftersom alla vill ha ett eget och då blir det fel.

När det gäller de andra militär styrkor som finns på plats i Afghanistan så sa Ann Jones att USA borde titta hur de arbetar, men i USA idag så klagar den amerikanska militären på de andra ländernas styrkor eftersom de inte anser att de sköter sitt jobb med att leta reda på Talibaner, men Ann Jones tycker att de gör helt rätt, i de delar som det är tyska styrkor till exempel så är det lugnt och fridfullt till skillnad mot andra områden i landet.

Efter Ann Jones anförande så var det frågestund och det var många frågor som avhandlades under kvällen, bland annat vad Ann Jones tycker om en arme som inte består av värnpliktiga utan av frivilliga och Ann Jones svar var att det med en frivillig arme har inte fungerat bra för USA, de har nu brist på soldater och svårt att få tillräckligt med rekryter. En annan aspekt var även att värnpliktiga kommer ur alla samhällsklasser och det kan vara viktig, nu när de Svenska styrkorna finns på plats i Afghanistan så finns det människor med kunskaper som kan vara bra att ha så som rörmokare till exempel den delen kommer att försvinna när värnplikten tas bort.

Kvällen med Ann Jones på Cafe Roxy anordnades under Afghanistan veckan som det är flera olika arrangörer bakom, bland annat Fotograficentrum, Örebro läns grafikgrupp, ABF och Föreningen Afghanistan solidaritet.

Afghanistan veckan avslutas å söndag med en filmvisning av Rethinking Afghanistan som är gjord som en stafett och nya delar läggs till på filmen allteftersom tiden går.
Efter filmen kommer Jan Myrdal att berätta om sina resor i Afghanistan tillsammans med Gun Kessle.


Tillbaka

Kommentarer:

Lämna en kommentar