Publicerat: 2009-04-24
Från vision till verklighet - Elisabeth Lindgren
Elisabeth Lindgren är nu för tiden verksamhetschef på Villa vägen ut - Susanne som är ett halvvägshus för missbrukande kvinnor, hennes föreläsning för kvällen handlade om hennes väg in i och ur missbruk och hur hon arbetade för att starta ett hus för missbrukande kvinnor.
Elisabeth beskrev sin kamp mot droger på ett bra och sakligt sätt, hur hon faktiskt inte vet var i hennes liv det blev fel.
Det var i högstadiet Elisabeth kom i kontakt med droger för första gången och sedan gick det utför, även om Elisabeth hade perioder när hon inte missbrukade så fick hon återfall.
En effekt av droganvändning är att kvinnor som missbrukar hamnar i dåliga relationer med män.
Elisabeth beskriver själv hur hon blev slagen och också att hon tyckte att det var bättre att hon som kunde klara av det råkade illa ut.
Efter flera år av den typen av liv så blev det för mycket, efter att Elisabeth hälsade på sin missbrukande ex pojkvän och han låste in henne i lägenheten och där utsatte henne för övergrepp under en helg, och hon lyckats att ta sig därifrån så anmälde hon honom trots att hon visste att man inte får ange någon, att gola det gör man inte.
Elisabeth pratar mycket just om de kvinnor som blir misshandlade av sina pojkvänner, att de inte få komma till ett kvinnohus eftersom de är stängda för de som har ett aktivt missbruk och det är nästan omöjligt för en kvinna som missbrukar att få hjälp av samhället att bryta mönstret.
När Elisabeth hade bestämt sig för att sluta sitt missbruk och ville ha ett normalt liv gick hon till arbetsförmedlingen precis som hon hade gjort tidigare, hon tidigare i långa perioder arbetat samtidigt som hon missbrukade, men nu var attityden från den arbetsförmedlare hon träffade att det inte var någon menig att skriva in henne på Arbetsförmedlingen, Elisabeth stod långt från arbetslivet, men arbetsförmedlaren tyckte att Elisabeth skulle vända sig till Försäkringskassan för att få rehabilitering. På försäkringskassan blev hon bemött på samma sätt, hon stod för långt från arbetslivet för att de skulle kunna erbjuda henne något i rehabilitering men som tur var hade Elisabeth träffat en av Örebros socialsekreterare som tipsade henne om projektet Egenmakt i Baronbackarna, och kooperativet Kullen, som var ett EU projekt för att hjälpa personer som stod långt från arbetsmarknaden tillbaka till ett yrkesverksamt liv.
Under tiden på Kullen så började Elisabeth fundera på att öppna ett hus för kvinnor med missbruk, som ville komma tillbaka till ett vanligt liv.
Elisabeth fick även kontakt med en mamma som hade en dotter som missbrukade och blev misshandlad i sitt förhållande, Elisabeth och Susanne träffades ett par gånger på inrådan av Susannes mamma, socialtjänstens lösning på Susannes problem var att lösa en biljett till Örebro åt henne när det blev för mycket, de tyckte inte att det fanns någonstans de kunde skicka henne för att få hjälp då hon inte bad om hjälp att bli drogfri, det slutade med att Susannes partner mördade henne i maj 2006.
Elisabeth hade även fått kontakt med Villa vägen ut kooperativet som startade i Göteborg 2002 och tyckte att ett sådant hus borde finnas även i Örebro, Elisabeth tog kontakt med Örebro kommun men hade inte någon framgång med sin ide förän det blev ett maktskifte och Rasmus Persson (C) blev tillsatt som ordförande i sociala välfärdsnämnden.
Elisabeth säger att Örebro kommun har varit väldigt trevliga att arbeta med, de fick ett hus ute vid Gustavsvik med fem platser, tyvärr fick de inte två akuta platser för misshandlade kvinnor som Elisabeth ville utan Örebro kommun har två platser för missbrukande kvinnor på Hjorten som är ett motivationsboende i Örebro för människor med missbruk, men enligt Elisabeth så tar sig inte de kvinnor som skulle behöva platserna dit eftersom det även är öppet för män.
Elisabeth vill att polisen ska kunna skjutsa misshandlade kvinnor till Villa vägen ut - Susanne så att de kan ta hand om dem i ett par dygn eller vad det nu behövs och försöka se om de kan hjälpa till att bryta cirkeln de flesta kvinnor hamnar i när de blir misshandlade av sin partner.
I dagsläget så har Elisabeth kontakt med en privat byggherre som har erbjudit sig att bygga ett nytt hus åt kooperativet, det kommer att ligga på norr och ha åtta platser, hon tror även att utvecklingen för huset kommer att bli att erbjuda mer vård men då måste de anställa en socionom som står som vårdansvarig, Vägen villa ut Susanne har idag fyra kvinnor som arbetar där och det drivs enbart som stödboende.
Kvinnor som behöver hjälp har jämt någon att vända sig till eftersom det alltid finns personal på plats och de lagar mat och sådant tillsammans, de har även så att de planerar sina veckor tillsammans så gott det går och Elisabeth är även med och tränar och städar och allt annat man gör i ett liv utan missbruk så Villa vägen ut är ett hem, de kvinnor som kommer till huset är där i minst tre månader eftersom socialtjänsten tar beslut för tre månader i taget, Elisabeth skulle önska att de fick längre tid men det är som det är.
Det finns även en tanke på att bedriva dagverksamhet för de som har varit i huset, efter att de skrivs ut från huset och får egen lägenhet så kan det vara svårt att veta vad man ska göra på dagarna därför kan det vara bra om de får behålla kontakten så länge som den behövs, Vägen villa ut - Susanne arbetar i hela mellansverige även om det just nu enbart är kvinnor från Örebro där så kan de komma även från andra kommuner.
Kvällen på Cafe Mummel och Mums anordnades av L&SEK som är en förening för lokal utveckling och social ekonomi där det ingår flera olika föreningar och bildningsförbund, tanken med L&SEK är att stimulera tillväxt och utveckling genom att stimulera eldsjälar och nytänkare i Örebro län.
Kommentarer: